Kvantitativ forskning går ut på att samla in data från många personer, för att sedan generalisera och dra slutsatser utifrån resultaten. Syftet är framförallt att försöka få en bild av ett fenomen och dess förekomst inom en population. Exempelvis hur stor studiestressen är bland skolungdomar, eller hur mycket ångest äldre personer känner. Kvalitativ forskning försöker istället förstå ett fenomen genom att ingående studera vissa individer (eller andra objekt).

STEG I KVANTITATIV FORSKNING

Låt oss titta närmare hur processen i kvantitativ forskning ser ut:

– Teori/Hypotes

All forskning utgår från en hypotes, som i sin tur oftast härstammar eller är kopplad till en teori. Hypotesen i vårt exempel skulle kunna vara: ”Studenter som går kurser har högre studiestress än studenter som går program”

– Forskningsdesign

Nästa steg är att fundera på hur man ska testa sin hypotes. Vilken design behöver man använda för att resultatet ska bli så tillförlitligt som möjligt? I det här fallet kanske vi väljer att göra en enkätundersökning och ge den till ett randomiserat urval av studenter, för att sedan undersöka om det finns någon signifikant skillnad mellan dessa grupper.

– Koncept och mätning

Innan man gör enkätundersökningen behövs alla koncept förklaras ingående. Vad är det egentligen som ska mätas, och hur kan sådana resultat tolkas? Vilka statistiska analyser ska användas? Vad är styrkorna och svagheterna med dessa? Detta är oftast något som studenter och forskare oftast förbiser och tänker ”men alla vet väl vad ”stress” innebär”, exempelvis. Ett visst mått av av abstrakthet finns alltid eftersom det är svårt att operationalisera psykologiska fenomen. Men men, vi får göra så gått vi kan!

– Plats och subjekt

När vi vet vad vi ska göra och vad vi ska mäta, behöver vi människor att utföra forskningen på. I det här fallet behöver vi dela ut våra enkäter till studenter. Oftast gör man ett bekvämlighetsurval eftersom det är väldigt knepigt att randomisera skolor och studenter. Ett bekvämlighetsurval innebär att man helt enkelt väljer skolor i närheten där man forskar och vissa klasser istället för några elever i varje klass.

– Samla in data

Att dela ut enkäten och samla in data, kanske verkar vara en enkel uppgift, men det är ett mycket viktigt moment, eftersom det finns många faktorer som kan påverka svaren. Studenterna kan vara trötta och hungriga, de kan uppfatta forskningen som meningslös, de kanske inte förstår alla frågor och därmed fyller i felaktigt, osv. Följdaktigen behöver de som delar ut och samlar in enkäten ge tydliga instruktioner och framförallt ge samma instruktioner till alla studenter. Resultaten kan variera genom att instruktörens ordval eller humör. Det finns alltid saker som gör att insamling av data inte går perfekt, men eftersträva samma förutsättningar för alla som deltar.

– Analysera data

När alla data är insamlade börjar den roliga processen med att föra in alla data i ett statistikprogram och sedan utföra analyser på dessa data.

– Dra slutsatser

När analyserna är genomförda har man ett resultat som man kan dra slutsatser ifrån. Detta är ett spännande moment för forskaren! Antingen finns det stöd för hypotesen, eller inte. I det här fallet så antar vi att vi har funnit att det finns en signifikant skillnad i studiestress mellan studenter som går kurs och program på universitetsnivå! Studenter som går kurs upplever högre studiestress än studenter som går program. Här kommer teorin in i bilden. Kanske har forskaren en idé om att studenter som går kurs känner mer stress på grund av osäkerheten om vad man ska studera, eller jobba mer, i framtiden. Det går inte att fastställa att så är fallet (eftersom vi skulle behöva utföra ett experiment för att undersöka orsak och verkan), men vi kan i alla fall spekulera kring varför det finns skillnader.

– Rapportera upptäckten

När man utfört forskning, vill man oftast rapportera det man upptäckt (eller inte upptäckt, vilket är precis lika viktigt att rapportera!). Detta sker oftast genom publicering i en journal, eller artikeln i någon vetenskaplig tidning. Det finns olika kriterier för hur hör ”status” eller ”kvalitet” en rapport har, men det går vi inte in på här. Studenter skriver oftast uppsatser som sparas i diverse arkiv.

Så fungerar kvantitativ forskning, steg för steg.