Mentala händelser som vi använder för att:

– Uppfatta
– Känna igen
– Komma ihåg, minnas
– Få idéer
– Förstå
– Problemlösa
– Ta beslut

Definition av minne: Mentala processer som samlar och bibehåller information för senare åtkomst.

Definition av kognition: Alla mentala processer och aktiviteter som vi använder för att uppfatta, komma ihåg, tänka och förstå, samt användandet av dessa processer.

VAD ÄR KOGNITIV VETENSKAP?

– Det vetenskapliga studerandet av medvetandet.
– Ett interdisciplinärt (sträcker sig genom flera discipliner/ämnen) perspektiv
– Ett experimentellt perspektiv

KOGNITION UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

Behaviorismen dominerade psykologin fram till 1960. Det fanns dock problem med detta perspektiv:

– Organismer (framförallt människor) beter sig inte alltid som de borde.
– Språk verkar inte utvecklas enligt belöningar och bestraffningar (Chomsky vs Skinner).
– Människor bearbetar information och beter sig enligt bearbetningen och inte enligt belöningar och bestraffningar.

Efter 1960 tog kognitionspsykologi över som det främsta perspektivet. Det är det än idag, tillsammans med neuropsykologin.

Förutsättningar för kognitiv psykologi:

– Mentala processer existerar.
– Det går att studera mentala processer vetenskapligt.
– Människor bearbetar information aktivt.

Två typer av informationsbearbetning:

– Top-Down – Konceptbaserat – utgår från en idé – Var har jag lagt nycklarna? (tänker på vart nycklarna kan ligga) Parallel processing
– Bottom-Up – Delbaserad – utgår från en del – Var ligger nycklarna? (letar en plats i taget) Serial processing

Det finns sju huvudområden inom kognitiv psykologi att forska kring:

– Uppmärksamhet
– Automatiska vs Medvetna processer
– Datadrivna vs Konceptdrivna processer
– Representation
– Implicit vs Explicit minne
– Metakognition
– Hjärnan

Mätverktyg att använda vid forskning:

– Reaktionstid
– Korrekthet
– Neuropsykologiska mätverktyg som mäter hjärnaktivitet

Hjärnans funktioner:

– Contralaterality – ena sidan av kroppen styrs av den andra sidan av hjärnan
– Specialisering – Olika delar av hjärnan specialiserar sig på vissa funktioner

Teorier om hur hjärnan bearbetar (processing) information:

The Standard Theory – Information från omgivningen registreras av våra sinnen, lagras (och bearbetas med olika strategier som upprepning, kodning osv) tillfälligt i korttidsminnet, reaktion genom beteende, lagras långvarigt i långtidsminne. STM och LTM

Uppdatering av The Standard theory – Samverkan, interaktion (inte lika strikt struktur) mellan sinnesregistrering, långtidsminne och korttidsminne.